Hem till  Industrihistoriska föreningen i Västerås.

Denna artikel "Flyga i Indien" ligger under Internetboken / Flygstaden. Läs även  Tjänsteresor med flygplan - ett liv.

Flyga i Indien

Artikel skriven av Sören Bååth, publicerad 2016.

Under de år jag arbetade på  ABB Kabeldon gjordes flera affärsöverenskommelser med företag i Asien. De innefattade nästan alltid att vi sålde en tillverkningslicens för vissa av våra produkter innefattande att vi också var behjälpliga med att införskaffa den maskinutrustning som behövdes för tillverkningen. Om en sådan affär med Kina har jag berättat i ett annat sammanhang. Den affär jag här skall berätta om gällde Indien. Affären gjordes med en ganska stor koncern som tillverkade många produkter, bland annat kabeltillbehör, och man sökte nu efter moderna ändavslutningar för mellanspänning, något som vi hade utvecklat i ett speciellt gummi.

Överenskommelsen gällde alltså, förutom tillverkningsrätten av produkten, vår anskaffning av en maskin (egentligen en modifierad tysk plastpress) och vår experthjälp med igångkörningen av denna. Företaget byggde en helt ny verkstad speciellt för denna produktion.

Någon gång i slutet av 1980-talet var anläggningen klar, och som chef för Kabeldon var jag naturligtvis inbjuden till den högtidliga starten. Alltså flög jag med ett par medarbetare till Bombay i Indien, där jag möttes av cheferna för det aktuella företaget.

Deras verkstäder ligger i  Pune, en stad ca 15 mil sydost om Bombay. Det finns järnväg dit och vägar, men mina värdar föredrog att använda sitt företagsplan. Vi flög alltså dit (det tog en knapp timme) med en gammal tvåmotorig propellermaskin, jag tror av engelsk tillverkning. Jag granskade den något tvivlande, men den verkade vara i tillfredsställande skick utifrån sett. Vi bordade den och mina värdar bjöd på litet förtäring, men jag intog ganska snart andrepilotens plats (det var bara en pilot!) och njöt av den vackra vyn när vi flög över de berg som reser sig mot indiska högplatån. Flygningen gick utan problem, även om piloten hade en något obegriplig konversation med trafikledningen, och vi landade som planerat på Punes flygplats där vi hämtades av bil och fördes till den aktuella nybyggda verkstaden.

Cockpit Cockpit i ett propellerflygplan tillverkat 1962 - 1974.
File:Retired YS11 Cockpit.JPG. Permission is granted to copy, distribute and/or modify this document under the terms of the GNU Free Documentation License, Version 1.2. This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license Wikipedia Commons

Där stod plastsprutan (den var stor) och väntade på att startas. Men det måste ske med välsignelse av präster. Vi fick alltså ta av oss skorna, sätta oss på stolar och höra buddistiska (tror jag) präster välsigna maskinen (och dess drift och maskinister antar jag) på sanskrit. Först därefter fick maskinskötaren trycka på startknappen! Sen skålade vi för välgång.

Det som sen återstod var återresan till Bombay. Flygplanet hade emellertid återvänt till hemstaden, och vi skulle resa tillbaka med tåg. Emellertid fungerade inte tågen (det var visst någon strejk) så vi fick göra återresan med bil. Det var en Morriskopia av äldre årgång med hygglig kupé men löjligt liten motor. Vägen nedför bergsplatån var mycket smal brant och krokig, vi såg på färden åtskilliga lastbilar som hade havererat och åkt av vägen, men vi klarade oss ända till Bombay. Morriskopian heter  Hindustan Ambassador. Den tillverkades oförändrad i 57 år. Produktionen lades ner i maj 2014.

Convair Metropolitan Hindustan Ambassador
File:Ambassador Taxis in Kolkata.JPG This file is licensed under the Creative Commons Attribution-Share Alike 3.0 Unported license. Wikipedia Commons

Pune (tidigare Poona) är en miljonstad och förmodligen är kommunikationerna bättre idag, men den resan (speciellt återresan) skall jag aldrig glömma!

Sören Bååth, Ringargården 2016

Tillbaka till toppen

Creative Commons-licens
Flyga i Indien av Sören Bååth är licensierad under en Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell licens