Innehållsförteckning Film 36 Asea-filmer före andra världskriget.


Innehåll

 Inledning
 Industrifilmer
 Kontor, styrelse, sociala verksamheter, Villa ASEA och familjen Edström.
 Elektrifiering

Inledning

ASEA-filmer före andra världskriget finns tillgängliga på en USB-sticka som finns till försäljning genom Industrihistoriska föreningen i Västerås. Det är en sammanställning av filmer från 1916 – 1937. De är grupperade i tre grupper.

Industrifilmer innehåller sju filmer om ASEAs metoder att tillverka föremål i Västerås och Ludvika inkluderande hela kedjan från kolmilor, järnverk (Spännarhyttan), ståltillverkning i hamrar (Svanå), ämnestillverkning med valsning och gjutning (Surahammar), produktion, provning, montage och idrifttagning (Västerås motorer och Ludvika högspännings- transformatorer och brytare). En liten film visar ASEAs papperstillverkning i Sörstafors (nära Hallstahammar). Total speltid är cirka 2 1/2 timme.

ASEAs kontor, styrelse, sociala verksamheter, Villa ASEA och familjen Edström innehåller två filmer. Den första visar interiörer från Ottarkontoret med ASEAs olika avdelningar i arbete. Ett avsnitt i filmen handlar om ASEAs sociala arbete: bostäder, matsalar, sjukvård, affärer och nödhjälp. Den andra filmen visar Sigfrid Edströms fru Ruth Randall-Edströms 50-årsdag 1917 och många sekvenser på familjen och livet i Villa Asea. Speltiden är cirka en timme.

Elektrifiering innehåller två filmer. Den första handlar om Svanå bruks lantbruk och den effektivisering av arbetet som kunde göras med hjälp av elektrisk kraft på 1920-talet. Arbetet ute på fälten är fortfarande beroende av hästar och manuellt arbete, men mjölkning, och hantering av säd i ladan kan skötas med hjälp av elektriska maskiner. Den andra filmen visar premiärresan med elektriskt lok på den nyligen elektrifierade banan från Stockholm till Göteborg. Filmen börjar med uttagning i lokverkstaden i Stockholm och slutar med underhåll i verkstaden i Göteborg. Speltiden är cirka en timme.

Filmerna har producerats 2019 av Industrihistoriska föreningen inklusive den berättande texten. För ursprungsmaterialet (stumfilmer) står Västmanlands läns museum. Filmerna upptar nästan 12 GB filstorlek. Vidare kopiering av filmerna är ej tillåtet.

Tillbaka till toppen

Industrifilmer

Emausverkstaden.

Filmen är inspelad 1917-18. Filmen visar tillverkning av stora generatorer i Emausverkstaden (i nuvarande Kopparlunden). De största hade en ytterdiameter på 6 – 9 m. Först exteriörbilder som även visar arbetarbostäderna. Interiörbilder i verkstaden fotograferade från traversen.

Bild: Svarving av stor axel i Emausverkstaden. Foto från filmen. Licens Industrihistoriska föreningen (IHF) och Västmanlands läns museum (VLM)  (CC BY 4.0).

Verkstaden hanterar de största förekommande generatorerna. Här bearbetas gjutgodset med axelsvarv, karusellsvarv, fräs- och borrverk, stansning av elektroplåt för stator och rotor. Svarvning av axel, montering av elektroplåtar, lager. Utomhusfilm av vattenkraftverk. Interiörbilder från Olidans kraftverk i Trollhättan. Exportprojekt fanns till hela världen, här exempel i Finland och Canada.

Berättare: Karl-Erik Sjöström. Speltiden är 8 minuter.

Generatortillverkning tidigt 1910-tal.

Filmen börjar med trädfällning och kolmilor. Träkol behövs i järnframställningen. Därefter får man se tryckluftsborrning i gruva, sprängning och uttransport av malm. Det är troligen Bondgruvan, som ASEA ägde. Den låg vid Spännarhyttan vid Norberg. Därefter bilder från Spännarhyttan, som ASEA ägde genom Surahammars Bruk. Bilder från masugnens topp (locket öppnas) och utslag nedtill av flytande tackjärn.

Filmer från Surahammars bruk ca 1910 - 1918. Insättning av skrot i en martinugn. Smältningstiden var 12 timmar. Provbockning av lancashirejärn, provaren och en ung pojke. Tappning av en 20-tons martinugn i en skänk. Tappning av skänken i en kokill för gjutning av ett ämne till en stor generatoraxel. Uppdragning av ett 18 tons göt för utsmidning av stor generatoraxel. Lastning på en lokdragen vagn. Ånglokomotivet som kallas Vaulunder finns kvar i Surahammars bruksmuseum. Götet smides i en ångpress som trycker med 1 500 ton. Svarvning av lång vevaxel till fartyg. Svarven var 14 m lång. Den första elektriska ljusbågsugnen i vilken råvaran för elektroplåt framställes. Den tog 5 ½ ton. Den kallades för spruten för det sprutade gnistor omkring den från ljusbågarna i badet. I stålgjuteriet pågår packning (rammning) av gjutmassan runt modellerna i gjutramarna. Tappning av smält järn i gjutformarna. Skänken rymmer 15 ton. Interiörer från skrotarsmedjan, rensning av stålgjutgods före smältning. I grovplåtverket hämtar en kran från 1914 ett göt för valsning. Valsparet (reversibelt duopar) kan valsa ut plåt till 3 m bredd. Valsarna väger 16 ton per styck. När götet börjar bli för kallt, då bockar det upp sig. Det är ett farligt jobb att spetta in götet mellan valsarna. Senare ser man valsning av takplåt i ett mediumverk. Tappning av två skänkar i en större gjutning av många komponenter.

Filmer från Emausverkstaden (i nuvarande Kopparlunden). Först interiör filmat från traversen. Ett arborrverk svarvar stor diameter från insidan. Hopmontering av två stora statorhalvor. Toppram till vattenkraftgenerator under svarvning. Borrning i rotorn. Lyft av rotor på karusellsvarv. Utvändig fräsning av rotorn. Automatisk lindning av avlång spole. Rusningsprovning av stor rotor. Lyft av toppramen. Arborrning av stator. Stansning av elektroplåt till statorn. Läggning av elektroplåt i statorn. Arbeten på statorlindningar. Provning av generator med horisontell axel. Ställverk för generatorer. Exteriörbilder från vattenkraftverk.

Berättare: Tot Olov Norrman, Per Carlberg och Sören Bååth. Speltiden är 28 minuter.

Järnframställning, Lancashiresmide i Svanå.

Filmen börjar med sekvenser från Klackbergs gruvfält och gruvspelet i Gröndalslaven i Klackberg. Tor-Olov Norrman berättar om principen att ta fram järn ur gruvan. Film Norberg 1917. Trädfällning och kolmilor. Hästdragen transport av träkol i kolryssar. Exteriörbilder från Bondgruvan (ägd av ASEA) vid Spännarhyttan nära Norberg. Besök ner i gruvan. Borrning med tryckluftsborr, sprängning, uttransport av malm med handdragna vagnar och hiss. Hissmaskineriet. Stånggång, sortering av malm, manuellt och med magnetseparator, krossverk (roterande). Spännarhyttan (ägd av ASEA genom Surahammars bruk) med banor för träkol, malm och slagg. Rostad malm tas ut från rostugnens nedre del. Två tunnor med träkol hissas upp till masugnens topp. Kolet tippas ner i det konformade locket över masugnens topp (uppsättningsmålet). Malm och kalk hälles ner i den yttre ringen av locket. Locket lyfts och kol, malm och kalk rasar ner. Lågor av brinnande masugnsgas (koloxid) flammar upp. Utslag av flytande tackjärn nedtill från masugnen. Vinterbilder med framdragning av trästockar med maskin och hästar. Fint besök i Spännarhyttan. Film från Svanå bruk. Smeder i vita skjortor i arbete vid en lancashirehärd. Smeden får hjälp av den så kallade Lagervallska hjälpbrytaren som går upp och ner framför härden. Sammanslagning av den heta klumpen i mumblingshammaren görs för att få bort slagg och få önskad form för vidare behandling till stång eller valsning till plåt som görs i Surahammar. Vällingklockan vid herrgården ringer.

Bild: Bearbetning av glödande järnstycke i mumblingshammaren i Svanå. Foto från filmen. Licens IHF och VLM  (CC BY 4.0).

Berättandet fortsätter med en frågestund om järntillverkning i efter visning av filmen i Elektrabiografen. Samtidigt fortsätter filmen som stumfilm med interiörer och exteriörer från herrgården i Svanå. Exteriör av smedjan i Svanå, nedströms vattenfallet, kor på bete, premieringstjurar visas upp, Gammal stor Munktells traktor med järnhjul och tändkulemotor plöjer med tre-skärig plog. Tre skördemaskiner av typ självbindare dras av trespann med hästar, skär av säden och binder stråna till kärvar. Kärvarna reses för torkning. En hästdragen vagn körs fram för inkörning av höskörden. I skrindan läggs en gripanordning, med vilken hela hölasset kan med foderhiss inlastas i ladan.

Filmen visades i Elektrabiografen 2015 och då spelades ljudet in. Berättare: bergsingenjör Tor-Olov Norrman. Speltiden är 29 minuter.

Ludvikaverkstäder

ASEA köpte Nya Elektriska Aktiebolaget i Ludvika 1916. Ludvika skulle tillverka transformatorer och högspänningsapparater. Tillverkning av oljetankbrytare. Montage av distributionstransformatorer. Presspan klipps i remsor i en rullsax driven med remdrift. Isolering av kopparledare med papper eller bomull. Tillverkning av frånskiljare. Stora transformatorhallen. Exteriörbilder, privata bostäder, pensionat Furuhäll, arbetarbostäder, Villa Asea och tjänstemannabostäder. Interiör från arbetarmatsal. Personalen samlad på verkstadsgården, dags att gå hem. Filmat 1916 – 1917.

Högspänningslaboratorium 1916 – 1917. Tre minuter stumfilm, därefter demonstration av ljusbågar i högspänningslaboratoriet mellan kulor och mellan ljusbågshorn. Asea i Ludvika 1927. Exteriör på sjön Väsman. Exteriör av transformator- och oljebrytarverkstäderna. Plåtverkstaden tillverkar lådor för transformatorer och oljetanksbrytare. Läggning av elektroplåt för transformatorer. Korrugering av lådsidor för transformatorer, automatsvetsning av långa skarvar. Manuell gassvetsning av distributionstransformatorlådor och stora transformatorer. Maskiner för isolering av kopparledare och lindning av spolar till transformatorer. Skruvlindning av krafttransformator. Presspanplattor för kylluft. Torkning av spolar i vakuumpanna och impregnering. Slutmontering av 120 kV transformatorer. Torkning av stor transformator i vakuumpanna, sänks ned i lådan och olja påfylles. Brytare för 120 kV. Provning av transformatorer i provrummet längst bort i stora hallen, film tagen från traversen. Visning av inställning av relä för överströmsskydd.

Berättare: Lars Torseke. Speltiden är 28 minuter.

Bild: Montering av rotor i motor i Mimerverkstaden. Foto från filmen. Licens IHF och VLM  (CC BY 4.0).

Mimerverkstaden

Två nästan likadana filmer den första 1917 – 18, den andra inspelad 1920. Filmerna visar tillverkning av små elmotorer, bland annat släpringade växelströmsmotorer. Man får se mekaniserad bearbetning av gjutna höljen (borrning, gängning, fräsning, svarvning, fleroperationsmaskiner och revolversvarvar), stansning av plåt för rotor och stator, slipning av axlar. Lindning av rotor och stator, impregnering och provning. Filmerna är inspelade i en tid med mycket manuellt bärande av tunga föremål och skjutande av vagnar, men det införs successivt nya maskiner för lyft och flyttning. Det är mest manlig personal, kvinnor förekommer i lindningsarbete. Arbetarskyddet är ännu ej utvecklat. Filmen slutar med en kort sekvens från ångkraftverket i Västerås.

Berättare: Lage Becker, ljudet spelades in 2009. Speltiden är 36 minuter.

Sigurdverkstadens produkter

Filmen visar produkter som tillverkades i Sigurdverkstaden. Verkstadsområdet låg söder om järnvägen mellan Svartån och järnvägsstationen i Västerås. Visning av inställning av maxtid överströmsrelä. Mätning av varvtal. Gigantisk Asea bockkran används för lastning av massaved på järnvägsvagnar vid Storviks sulfit AB i Hammarby, Sandviken. Monteringshall i Sigurd för tillverkning av spårvagnar. Sidor och tak i tågvagnarna byggdes med träspant. Roll-out av färdig spårvagn som ska levereras till Brändöbanan i Finland. Snö på Björklidens station. Möte mellan stillastående lokdraget persontåg och malmtåg. Malmtåget har ett dragande och ett skjutande malmlok. Saltsjöbanan i Stockholm: östergående: bron över Folkungagatan. Samma sträcka, västergående: vy över nuvarande Vikingline terminal. Östergående: in i Henriksdalstunneln, Nacka kyrka, hållplats, möte vagnar på väg mot Stockholm, banvakt i givakt betyder banan är klar, möte med stillastående motorvagn som ska till Solsidan, motorvagnen svänger av åt höger mot Solsidan, Ankomst till ändhållplatsen Saltsjöbaden, Hotellets baksida skymtar över skogen. Stationen är numera en rondell, tåget går i dag åt vänster.

Filmen saknar ljud (stumfilm). Speltiden är 6 minuter.

Surahammars bruk och Sörstafors pappersbruk

Utslag av flytande tackjärn nedtill från masugnen Spännarhyttan (ägd av Asea genom Surahammars bruk).

Surahammars bruk 1918: Insättning av skrot i en martinugn. Smältningstiden var 12 timmar. Provbockning av lancashirejärn, provaren och en ung pojke. Tappning av en 20-tons martinugn i en skänk. Tappning av skänken i en kokill för gjutning av ett ämne till en stor generatoraxel. Uppdragning av ett 18 tons göt för utsmidning av stor generatoraxel. Lastning på en lokdragen vagn. Ånglokomotivet som kallas Vaulunder finns kvar i Surahammars bruksmuseum. Götet smides i en ångpress som trycker med 1 500 ton. Svarvning av lång vevaxel till fartyg. Svarven var 14 m lång. Den första elektriska ljusbågsugnen i vilken råvaran för elektroplåt framställes. Den tog 5 ½ ton. Den kallades för spruten för det sprutade gnistor omkring den från ljusbågarna i badet. I stålgjuteriet pågår packning (rammning) av gjutmassan runt modellerna i gjutramarna. Tappning av smält järn i gjutformarna. Skänken rymmer 15 ton. Interiörer från skrotarsmedjan, rensning av stålgjutgods före smältning. I grovplåtverket hämtar en kran från 1914 ett göt för valsning. Valsparet (reversibelt duopar) kan valsa ut plåt till 3 m bredd. Valsarna väger 16 ton per styck. När götet börjar bli för kallt, då bockar det upp sig. Det är ett farligt jobb att spetta in götet mellan valsarna. Senare ser man valsning av takplåt i ett mediumverk. Tappning av två skänkar i en större gjutning av många komponenter.

Berättare: Per Carlberg och Tor Olov Norrman i samband med visning av filmen på Elektrabiografen 2010.

Sörstafors pappersbruk (stumfilm). Sörstafors pappersbruk ägdes av Asea. Exteriör av byggnaderna i Sörstafors som ligger strax söder om Hallstahammar. En bogserångbåt passerar förbi uppströms på Strömsholms kanal. Veden slipas. Massan rinner sedan till en ”urvattnare” där massan upptages. ”Holländare” där massan males, färgas och limmas. Överskottspapper och makulatur krossas i kollergångar för att sedan blandas tillsammans med massan i Holländare. Till papper användes vid Sörstafors vit och brun slipmassa samt sulfitmassa, som blandas för erhållande av olika papperssorter. Pappersmaskin, Massan rinner ut på den så kallade viraduken. Vattnet avdunstar på torkcylindern varefter det färdiga pappret rullas upp. Papperet skärs till ark eller försändes i rullar. Kvinnlig personal räknar pappersark. Rullar lyfts ut för transport.

Filmen om Sörstafors är utan ljud (stumfilm). Total speltid: Surahammar och Sörstafors är 14 minuter.

Total speltid Industrifilmer: 2 ½ timme.

Tillbaka till toppen

Kontor, styrelse, sociala verksamheter, Villa ASEA och familjen Edström.

Kontor, styrelse, sociala verksamheter

ASEAs huvudkontor i Västerås på1920-talet (Ottar). Sammanträde i ASEAs styrelse. Sigfrid Edström VD i sitt kontor, ett hörnrum i Ottar. Vice VD Arthur Lindén. En direktörskonferens. Stora styrelserummet med väntrum. Räkenskapskontoret (ekonomiavdelningen), kostnadskontoret (interna kostnader), förrådskontoret (råmaterial och halvfabrikat), flitigt användande av skrivmaskiner. Ritkontor (konstruktionskontor), vävkopieringen (kopiering av pappersritningar med tusch på väv, s.k. blueprints).

Bild: Kostnadsredovisning i förrådskontoret. Foto från filmen. Licens IHF och VLM  (CC BY 4.0).

Distribution av tryckt material, t.ex. ASEAs egna tidning (7 000 exemplar/månad). Arkivet. ASEAs telefonväxel, separata för riks och lokalt. Hissarna i Ottar, Nore och Melker var av så kallad paternosterhisstyp. Utstämpling för lunch i Ottarkontoret. Utsikt från Ottarkontorets torn. Sociala gamla kontoret 1920. Abetarbostäder i Emausområdet (nuvarande Kopparlunden), ASEAs bostäder i kvarteren Kåre, Ivar och Josef. Matsalen för arbetare låg i Aseas Folkets hus inne i Mimerkvarteret. ”Lilla Vestmannia” med mottagningsrum för besökande och matsalar för tjänstemän. Platsen var andra sidan Kopparbergsvägen sett från Nore (ungefär konserthuset). ASEA driver en egen livsmedelsaffär, köttaffär och mjölkaffär för personalen. Man tillverkade även korv. ASEA bedrev en husmodersskola för flickorna på kontoren. I verkstäderna finns sjukrum och sjuksköterskor för behandling av olycksfall. När det var brist på potatis ordnade ASEA så att arbetarna för en billig penning fick tillgång till varsin odlingslott om 250 m² för egen potatisodling. Dom som hade egen potatislott fick ledigt två dagar på våren och två dagars ledighet på hösten. ASEA bjöd på sättpotatis. ASEA hade 700 odlingslotter. Kontorsavdelningar i gamla kontoret (huset med trappgavlarna). Personal vandrar ut från gamla kontoret längs Karlsgatan. Direktör Edström sammanträder med filialcheferna, samt beser verkstäderna och visar upp en ny trefasmotor med släpringar. Utlastning av produkter i trälådor på lastbil.

Berättare: Rebecca Svensson och Sören Bååth. Speltid 27 minuter.

Villa ASEA och familjen Edström

Familjen Edström på Villa ASEA 1917. Ruth Randall-Edströms 50-årsdag 1917. Julen 1932 på Villa ASEA. Exteriörer. Familjen utanför huset. Ruth sköter familjens ekonomi i ett litet kontorshörn kallat ”spårvagnen”. Sigfrid Edström har ett kontor hemma. Familjen samlas till måltid, sjunger runt pianot. Ovanvåningen innehölls familjens privata våning. Nedervåningen var för representation. Familjen firar Ruths 50-årsdag samt parets bröllopsdag. Därefter kom en internationell uppvaktningsdelegation bestående av vänner och bekanta utklädda i olika nationers kläder. Föreningen av kvinnans politiska rösträtt uppvaktar. Dans kring midsommarstången. Julfirande hos familjen Edström 1932. Dopp i grytan, tända ljusen i granen, julgubben kommer, paketutdelning, dans kring granen. Smörgåsbord, öl och snaps, lutfisk. Hela familjen samlad runt bordet. Kaffe i salongen. Alla kusinerna samlade i trappan. Familjen Edström bodde i Villa Asea till 1934.

Berättare: Rebecca Svensson. Speltid 42 minuter.

Tillbaka till toppen

Elektrifiering

Järnvägselektrifiering längs linjen från Stockholm till Göteborg.

ASEAs levererade första elektriska D-loket 1925. Totalt kom över 300 att levereras fram till 40-talet. Premiärresan på den nyligen elektrifierade banan från Stockholm till Göteborg gjordes 1926. Filmen börjar i lokstallet i Hagalund 1 Stockholm. Passagerare hämtas upp i centralstationen i Stockholm. Personvagnarna värms vid den här resan med ångvärme från en panna i en vagn i mitten av tåget. I Hallsberg visas D-lok för godståg och omformarstationen som levererar ström till kontaktledningen. Linjen till Göteborg hade ännu inte dubbelspår utan möte fick ske vid stationerna eller speciella mötesplatser. Kända städer passeras innan man kommer fram till Göteborg. Exteriörbilder från Göteborg. Loket körs till lokstallet i Sävenäs för service och underhåll. Det gjordes på den tiden alltid vid slutstationen efter varje resa. Detaljbilder på kontaktledningsstolpar och elektriska kopplingar. Motordriven dressin. I centralverkstaden i Örebro genomfördes större underhållsarbeten och revisioner på ellok. De två drivmotorerna på vardera 600 kW lyfts ur. Senare motorer hade dubbla effekten i samma volym. Transformatorn lyfts ur. Hela vagnskorgen lyfts. Hjulparen rullas bort för omsvarvning av hjulbanans profil. Nysvarvade hjulpar rullas tillbaka och vagnskorgen sänks ner på hjulparen. En motor driver två hjulpar via koppelstänger.

Berättare: Tore Nordin. Inspelning av ljudet gjordes 2010 vid filmvisning i Elektrabiografen. Speltiden är 37 minuter.

Elektrifiering av lantbruk.

Bilder från Svenskt lantbruk. Vattenkraftstation från vilken elektrisk energi förs ut till landsbygden. ASEA-generator som drivs av vattenkraft. Bilder från Olidans kraftstation i Trollhättan. 20 kV kraftledning och transformatorstation. Utgående spänning till lantbruket är 3 kV. Brytare i transformatorstationen manövreras genom luckor o väggen. Exteriörer från herrgården i Svanå. Exteriör av smedjan i Svanå, nedströms vattenfallet, kor på bete, premieringstjurar visas upp, gammal stor Munktells traktor med järnhjul och tändkulemotor plöjer med tre-skärig plog. Tre skördemaskiner av typ självbindare dras av trespann med hästar, skär av säden och binder stråna till kärvar. Kärvarna reses för torkning. En hästdragen vagn körs fram för inkörning av höskörden. I skrindan läggs en gripanordning, med vilken hela hölasset kan med foderhiss inlastas i ladan. Foderhissen används för att lyfta in hela lasset av hö i ladan.

Här kommer en beskrivning av mekanisering av jordbruket med hjälp av elektricitet. Foderhissen drivs av ett elektriskt spel via en drivrem. Tröskverket matas med hjälp av foderhissen och en gripgaffel. Tröskverket drivs med 3 kV el via en släpringad trefasmotor. Den tröskade halmen blåses med en fläkt och ett långt rör till halmstacken. Agnarna blåses till sin upplagsplats med en fläkt och spannmålet blåses också med fläkt till spannmålsmagasinet. Inkommande kraftledning med brytare längst upp i stolpen. Tröskmotorvagn med transformator. Eldriven sädestransportör av paternostertyp. Den tröskade spannmålen faller ner till en kedjetransportör under loggolvet. Spannmålen vägs automatiskt, rensas, torkas i en elektrisk torkugn och läggs till förvaring på magasinsbotten. Halmen pressas, bindes och trycks ut på en transportbana som leder till halmladan. En transportabel elmotor används för att driva en kross. Säden rensas och sorteras med samma transportabla elmotor. Demonstration av två vattenpumpsystem. En pump matar en trycktank (hydrofor) och kontaktorn styrs av en tryckgivare, den andra matar en tank och kontaktorn styrs av en nivågivare (flottör). Maskinmjölkning med Alfa-Lavals mjölkningsmaskin. Kor på bete. Inkoppling av mjölkmaskin spenarna rengörs och sugpropparna sätts på spenarna. Man ser hur det suger mjölk från spenarna. Mjölkningsmaskinen har en vacuumpump som drivs av en släpringad trefasmotor. Motorn kopplas igång med spaken för mjuk start. Mjölkkärlen och vacuumledningarna sköljs rena med varmvatten från en varmvattenberedare. Mjölken kyls ner med kallvatten via en värmeväxlare.

Bild: El används för att driva mjölkseparator, smörkärna och ältningsmaskin. Foto från filmen. Licens IHF och VLM  (CC BY 4.0).

Mjölkseparator, smörkärna och ältningsmaskin visas i funktion. De drivs med samma motor som kopplas upp med drivrem. Galopperande hästar. Vällingklockan ringer. Slutbild: ASEAs logo i en svastika (togs bort 1933.)



Bildförbättring gjordes 2019 av Industrihistoriska föreningen i Västerås.

Filmen är utan ljud (stumfilm). Speltiden är 32 minuter.

Total speltid för Elektrifiering är en timme.

Total speltid för samtliga filmer är ca 4 1/2 timmar.



Ulf Kjellsson, Västerås 2019-10-03.



Tillbaka till toppen


Tillbaka till  Industrihistoriska föreningens filmer.